Omgång 51
Denna lördag begav sig Djurgårns tunga grabbar upp till Norrland, närmare bestämt Skellefteå för att ta sig an ett väldigt bra hockeylag, SAIK. Tror nog att alla vet hur bra dom är, och hur dåligt det har gått för DIF på bortaplan (i övrigt också, men speciellt bortaplan).
Första perioden var faktiskt riktigt väl genomförd och man hade ett par chanser, men perioden blev mållös. Andra perioden som i vanliga fall brukar vara, med risk för att låta väldigt negativ, riktigt urusel, var riktigt bra och det var även i denna period som DIF tog ledningen genom Otto, välförtjänt då spelet såg positivt ut. Innan periodens slut hade SAIK hunnit kvittera. Tredje bjöd på två mål, ett från vardera lag. Förlängning och straffar väntade. Sillen satte den avgörande och Wesslan knep alla. Då blev man lycklig.
Dessa två poäng ledde till att vi gick upp på samma poäng som LHC, med sämre målskillnad dock så ingen förändring i tabellplacering. Nu är matchen på tisdag sjukligt viktig, då det är LHC som kommer på besök.
Djurgårn, vi ger aldrig upp. Måste också berömma det uppoffrande spelet de har haft de två senaste matcherna, det är så man vill se dom spela. Någon som gjorde en av sina bästa matcher i dag var faktiskt våran trotjänare Kristofer Ottosson. Jag blev väldigt positivt överraskad över hans spel.
